Dropdeadfailure.

Underbart start på året, eller inte.

Ett nytt år, ny start.. börja om och glömma allt som hänt.
Det är vad alla säger och intalar sig själv.
Frågan är inte om det är verkligen är så, utan kan du?
Kan du börja om, och glömma precis allt som hänt året innan?
Är du stark nog för att göra det eller är det bara något du säger?
Jag säger att jag tror inte det kommer bli ett bättre år för mig.
Ledsen att säga.. jag är inte stark nog för att börja om helt, helt enkelt.
Jag är inte direkten den personen som förlåter, glömmer,
och lägger allt bakom mig. Har aldrig gjort det direkt..
Önskar jag kunde, för vem står ut att vara ledsen och gråta,
nästan varenda natt för något som hänt nu när det är ett helt nytt år?

Allting bara känns kasst, ingenting känns rätt.
Det är ett nytt år och det har bara gått 6 dagar, 6 deppiga dagar.
Men jag försöker, försöker vara glad trots att jag är helt nere.
Försöker att inte tänka så mycket på allt som händer/hänt.
Försöker låtsas att allt är bra fastän det knappt går.
Vet att jag bryter ihop till slut ändå, flippar och sånt.
Men jag låtsas för att alla ska slippa oroa sig så mycket för mig.
För vad ska jag annars göra? Prata? Med vem?
Jag kan knappt prata med någon om mina problem längre.
Inte ens med den jag har problem med, för jag bryter ihop hela tiden.
Men jag vill kunna, för det är väl så man löser problem?
Det vill säga, om det är ett sånt problem man måste prata om.

Ajah, kan inte påstå att starten på detta året var bra nånstans.
Inte nånstans, iochmed att året innan inte ens slutade bra.
Jag tänker för mycket på sånt som jag inte borde tänka på,
på sånt som jag inte kan släppa och bara blir depp av.
Vet att det är fel, men det bara dyker upp i huvudet på mig.
Varför? Jag blir galen.. jag vill bara släppa allt som hände förra året.
Försöka lämna det bakom, och börja om nu när det är ett helt nytt år.
Och istället för att deppa och sånt, försöka förbättra mig och, saker och ting i mitt liv.
Men jag har ingen ork? Fastän jag vill, så har jag inte det.

Fan, jag vill inte ha det såhär. Jag är trött på det.
Jag är trött på att jag är en dålig person.. dålig vän, pojkvän.
Jag vet att jag kan bättre, men allt fuckar sig hela tiden när jag är depp.
Då visas bara mina dåliga sidor, aldrig dom bra sidorna.
Jag kommer aldrig få visa den jag vill vara, för jag kommer aldrig bli hel.
Jag kommer aldrig komma ifrån allt detta oavsett hur mycket tid jag ger det.
Det kvittar ändå, jag vet det, för tiden läker inga sår. 
Blödande sår som aldrig kommer sluta blöda.
Ett brustet hjärta som aldrig kommer bli hel,
oavsett hur många plåster och hur mycket lim använts.
Jag är föralltid sönder, men samtidigt hel med lite kärlek.
Det enda som lyckas hålla mig ihop utan att falla isär,
och ner på bottnen när det är felfritt och utan bråk.