Dropdeadfailure.

Värdelös, hopplös, sämst.
Operfekt, oälskvärd?, oönskad.
Bortglömd, misslyckad, hatad.
Ett fel, ett misstag..

Ett ord; Pntz.



För har du någonsin blivit övergiven?
Av folk som du älskar? Din familj? Dina vänner?
Orkade dom inte med dig mer, eller gav dom upp hoppet om dig?
Eller haru blivit lämnad, eller har dom dött från dig?
Så välkommen till min värld.. känner du som jag?
Oälskvärd, rädd för att förlora det/dom du har kvar,
rädd för att lita på någon för att du vet att alla kommer lämna dig till slut?
Stängt alla ute och stängt in dig i dig själv ännu mer,
så att dom som står dig nära måste hamra sig förbi din skal?
Din skal som är så stark, din skal som är meningen till att skydda dig.
Skydda dig från att gå igenom allt det där, gå igenom att bli sårad igen.
Skalet gör så du inte blir sårad och få ett kniv i ditt tusen-bitar-hjärta.
Men hjälper det? Eller är det bara så du vill? För vem vill bli sårad?
Säg mig, vem vill bli sårad? Gå sönder i bitar om och om igen tills man inte orkar mer?
Du? Jag? Vem? Tänkte väl det.. men finns det någon som känner så som jag?
Är du så som jag? Är någon som jag? Känner du som jag? Eller är det bara jag?
För jag hoppas att inte du inte känner så, jag hoppas att det bara är jag som har det så.
För det sista jag vill är att du har ett helvete så som jag, att du tar sönder dig själv.
Med rakblad, sprit.. vadsomhelst. Så snälla, jag ber dig.. låt bli, ta inte den vägen. 
Det är inte värt det. Du kommer fastna i det.. så som jag. Du vill inte det här.
Det är inte försent att välja en annan väg om du nyss tagit den vägen.
Det finns en annan väg, en ljusare väg, än denna mörka väg.
Välj att kämpa, välj att inte ge upp, välj att behålla dig hel,
välj att inte skada dig själv, välj en annan väg till ett bättre liv helt enkelt.
Det är bara du som kan förändra dig själv, ditt liv. Ingen annan..
Det är aldrig försent för att förändras, iallafall inte för dig, som för mig.