Dropdeadfailure.

egentligen skulle det bara vara en blogg här, den första. men ah, så blev väl så att jag fortsatte skriva ändå. eftersom jag inte kan prata med folk mera, så blire så. heya mig som stänger in mig i mig själv och knappt pratar med nån längre. säger knappt några ord till nån.. är bara tyst och kollar ledsamt på alla. jag orkar inte, vet inte vad jag ska säga. jag har ingen ork att svara på frågor. jag bara .. orkar inte. jag vill bara ge upp och lämna allt. så jag slipper detta smärtsamma jävla liv jag lever. jag lider ju fan bara. ingenting hjälper knappt.. är ju bara ledsen hela tin och glad för nån stund, men aldrig en hel dag. så vad är meningen med att jag stannar, kämpar och försöker leva detta liv?  jag är dålig och har dåligt inflytande i alla. jag är fan sämst.. jag kommer aldrig bli så bra som jag och alla vill att jag ska va. jag försöker, men ju mer jag försöker saker dessto sämre blir allt. helvete.. asså serri, så vill jag bara försvinna från allt och alla. men frågan är bara; hur många det är som skulle gör samma sak. hur många liv som skulle förstöras om jag försvann. jag är inte rädd för att dö, jag vill bara inte riskera att andra ska göra samma sak för dom inte orkar.. jag är ett fel, och det är inte ni. ni har det mesta, någorlunda bra liv (bättre än mitt, dom flesta iaf), familj, släkt (som ni känner) .. och allt. jag har typ inget.. fattar inte hur jag klarat såhär långt..

och nej, jag söker inte uppmärksamhet eller nått.
och jag vill inte att folk ska bli ledsna eller tycka synd om mig. bara .. leave it.