...
(typ det jag tänker om mig själv dagligen?)
mja, tjah! eller något.
palla att jag ska blanda mig i ett bråk,
jag gör alltid det för jag inte pallar höra?
jobbigt, och jag är phett trött på bråk.
igår när jag skulle försöka sova på morgonen,
och nästan gjorde det så bråkade dom?
dö var väl det enda man ville.
även fast det var ingenting om mig.
så blev man på skitdåligt humör,
blev dock bättre när dom drog.
så kom dom hem, och så vare så igen.
kuligt, och innan jag skulle ""sova"".
har inte sovit denna inatt heller, får göra det nu på dagen.
sov ju inget förra natten så är helt off i huvvet.
så får jag la hoppas på att inget förstör eller något,
så jag blir på helt okej humör vilket jag inte tror.
är ju långt ifrån hälften av varför jag är som jag är just nu.
natti. -.- btw hey snö?
Hopelessly pretentious for you..
Was it ever in the cards?
Everybody knew we were in this for real.
All the while in this beautiful sight,
who ever though that we would come out failing.
All the while I don't mean to cry,
but it's all I can allow.
But it's to late,
this time to glue it all together.
That feeling cuts me like a knife.
This time to say it'll be ok,
my safe haven is not around.
At the end of the day I'm just a face in the crowd,
where all the hopeless sinners fall beyond.
And everybody knew,
ohoh.
Nothing really hurts me now,
I'm alone but not the first to see the end.
-
Skit dag.
What I miss the most..
Jag ropar och skriker; Snälla, stanna kvar.
Tänk på alla dar, och tänk på allt vi har.
Alltid samma sak, men ändå alltid bra.
Så snälla, så snälla, stanna kvar!
Hela vårt förhållande, den känslan blev bränd,
när du vände ryggen och lämnade den.
Men jag har väntat förut och kan vänta igen,
för jag hoppas att du vet att jag älskar dig än.
Jag har inget kvar.
Bit för bit, och steg för steg.
Men nu när det är slut, har jag inget kvar..
-
Kommer det bli bra? Kommer vi vara sådär glada snart?
Kommer vi istället för att glida ifrån, hitta varandra igen?
Och istället för att gå en sicksack väg, gå en rak väg?
Kommer vi någonsin hitta den kärleken som en gång var?
Eller jagar vi efter något som försvann för längesen?
Så många tankar och frågor utan ett enda svar tillbaks.
Time is getting late, I can't go to sleep. You're all in my head and I feel so weak..
Noone stays forever..
Mina ögon är svullna, mina tårar är blod.
Vågar inte gå ut, för har tappat allt mitt mod.
Mina armar gör ont, mitt blod vill rinna ut.
Jag känner inget längre, kan det inte bara ta slut?
Min kropp vill inte leva, mina ben orkar inte stå.
Paniken kommer krypande, och jag vill bara slå.
Mitt huvud klarar inte av mer, min hjärna vill stänga av.
Gud sträcker ut sin hand, men jag får inget tag.
Min dröm är ett paradis, och dit kommer jag aldrig nå.
Springer ikapp med djävulen, honom kommer jag aldrig slå.
Åtta kilometer kvar, sen ramlar jag ner och dör.
Jag kan vända om, men det är tvärtemot än vad jag gör.
Jag tittar ner i pappret, och läser det jag ser.
Diagnosen är satt, och sen kan jag inget mer.
Bilden suddas ut, jag vet inte vad som händer.
En sekund senare, känner jag något som värmer.
Ett krossat hjärta.
En krossad själ.
Ge mej en chans att leva igen..
Ett krossat hjärta.
En krossat själ.
Hjälp mej bygga upp mitt liv igen..
-
Alla lämnar bara till slut, ingen stannar förevigt. Hur kan jag då släppa in någon?
Broken..
Vad ska man göra när man inte riktigt räcker till?
När man känner att man är för dålig för att kunna bli din prins?
Man bara sitter här och fattar ingenting,
sen vandrar man omkring, letar efter tecken som inte finns.
Jag försöker allt jag kan för att hitta några svar,
för jag har letat överallt men jag har ingenting kvar.
Jag behöver dig för att kunna känna riktig lycka nu,
så behöver vi varandra eller vad tycker du?
Det händer att jag sitter här och drömmer helt ensam,
och jag hoppas inombords att du känner samma längtan?
För visst vore det skönt att bara kunna hålla om dig,
när man ligger utan sömn och man känner sig helt omvänd.
Skulle göra allt för dig, jag skulle vandra genom öknen.
För när allt kommer till kritan, så är du den jag söker.
Alla tårar som jag fällt, dom skulle bilda oceaner.
För att leva utan dig, ja, den tanken gör mig galen.
Så jag tar på mig skorna för att kunna vandra nu,
för jag måste andas ut så att allt kan få ett slut.
För jag vill inte leva här om det ska vara problem,
för du rockar min värld och det hoppas jag du ser.
Önskar jag kunde förklara alla känslorna som finns,
jag försöker allt jag kan men jag får inte fram nånting.
Det känns som jag är vilsen och att jag klättrar i berg,
och när jag är utan dig börjar världen tappa färg.
Men jag kämpar mig mot toppen för jag känner jag måste skrika,
men när jag väl är där börjar lungorna ge vika.
Tror att allting är förgäves så jag vänder blicken ner,
och när man står på toppen så ser man mycket mer.
Så jag sträcker ut mina armar och jag hoppar ner från branten,
jag hoppas att du ser och att du fångar mig i famnen.
För jag faller genom luften och jag är en del av vinden,
även om du inte fångar mig så har vi våra minnen.
Visst så finns det hinder och dom känner jag ju till,
men jag vet att vi kan bli det vackraste som finns.
Om vi bara står upp för våran rätt att vara tillsammans,
för man rår ju inte för vem som får en att falla.
Jag känner tankar vandra runt och dom vandrar i en cirkel,
men du vet att du kan andas lugnt för dom starkaste dom vinner.
Så om du bara tog dig mod till att våga vara ärlig,
skulle du och jag kunna få det att fungera och förändra våran världsbild.
Jag vill inte vara jobbig men jag känner att jag saknar,
dig och allt vi hade sekunden som jag vaknar.
Men om du inte vill så får vi fortsätta som vänner,
för att se vad som händer för du vet ju vad jag känner.
Bara så du vet får du mitt hjärta att bulta,
ingen kan nånsin kapa banden, inte ens med en bultsax.
För jag tycker att det känns som vårat hjärta växt ihop,
har man två hjärtan tillsammans kan man bilda något stort.
För jag har sökt i många år efter någon att få älska,
nån som skulle sakna mig, nån som skulle känna längtan.
Men det känns som att jag inte kommer hitta några svar här,
för jag trodde allt bra och att du faktiskt var kär.
Nu känner jag bara känslan av att jag gått på grund,
för jag sluter mina ögon men jag får inte en blund.
För allting som jag ser är alla stjärnor som lyser klart,
jag skulle ta ner en för dig om du blev min idag.
Let me die..
And you don't have a clue..
You don't know what you do to me.
-
sämst dag, jag orkar inte, klarar inte så mycket mer.
men så länge alla är glada utan mig ska jag inte störa er.. :'(((((((((
ni behöver inte bry er om mig något mer. jag klarar mig............... hejdå.
Cry your love goodbye..
I'm not perfect.
No, no, no.
I'm not perfect,
I'm not perfect.
You make my head spin.
You make my head spin.
Why, why do you?
You make my head spin.
You make my head spin.
Did I ever mean something?
Did I ever mean something to you?
-
bara en ännu sömnlös natt fallande i gråt.
mår inget vidare, och att man är sjuk är bara ett plus, not.
jag orkar inte, bryter ihop hela tiden. fan..
så är jag tvingad att följa med l&e till skolan snart,
för dom vägrar lämna mig själv hemma. men jag vill inte?
jag vill helst bara lägga mig ner och dö nu. låt mig... :'(
Fallen to pieces..
Kärlek kan man inte påverka.
Försök släcka ett brinnande hjärta.
Ty kärlekens blindhet vill utmärka.
Förälskelser slutar med smärta.
Kärlek skapar frågor utan svar,
Slutar med att du står ensam kvar.
Kärlek skapar panik med frågor,
Slutar med besannade farhågor.
När hoppets låga sakta brunnit ut..
Förälskelse i glömska, ensam som förut.
</3
-
denna dan kan dra åt helvete, allting är bara helt fel nu.
men jag klarar mig ur detta själv, jag behöver ingens hjälp..
låt mig va, låt mig kämpa själv även fast döden kanske inträffar.
jag orkar inte. tänker inte inte ens berätta allt som hänt idag.
ni behöver inte bry er eller något.. för det gör ni ändå inte. hejs.
...
kvällen innan slutade bra. sov hela natten.
morgonen var bra. och så vare till typ ..
någon gång i eftermiddag eller något. jag minns inte?
jag flippade loss på en massa iaf. och då menar jag verkligen,
flippa sönder mig. men mitt minne är helt sär,
när och efter jag flippat. och visserligen blev det för mycket,
men jag kan inte behärska mig när jag göre.
antar att jag tog ut allt på en del..
och att jag tog ut för att jag inte få va 'glad' en hel dag,
kanske var lite fel. så sry..
var la inte direkt helt glad, men jag kunde iaf trycka ner det
som jag var ledsen för. och allting kändes bra,
för första gången på skit länge.
och som jag visste, att jag inte skulle få va glad en hel dag,
så hoppades jag inte så mycket på det..
sen så är jag trött, på folk som inte gör som jag sagt.
förrens jag flippat eller något, efter andra gången jag sagt till.
men ändå var jag glad mot halva folket, sur/ledsen
mot andra halva. växlade från vem det var jag pratade med.
tills nu.. nu är jag sådär ledsen på allt och alla igen.
och allting känns bara jobbigt.. ;(
ajah lär inte bli någon sömn inatt iaf, och imon får jag la hitta på något.
så jag inte flippar eller något sådant som idag. äh, bara... ork. ;(
nu drar jag till sängen, begraver mig själv under täcket
och pumpa musik till max, och typ är emo eller nått.
kanske färga håret.. har ej gjort det än, ingen ork så får la se..
Jag skäms för att gråta..
(och nej, jag gråter inte för detta. tro inte fel. ;__;)
My eyes are screaming for the sight of you..
Har du hört om han som alltid kommer fel,
hur han än stämplar och eftersänder?
Han säger: Allting går att leva på,
men man nästan måste vara två.
Han vet hur man dövar ensamheten.
Han vet hur man kastar allt man har.
Han vet hur man flyr från den här planeten,
Men han vet inte hur man stannar kvar..
Gårdagen kan dra åt helvete. Jag orkar inte.
EN HELT SÖMNLÖS NATT. Det går inte, fan..
Jag mår dåligt, inte bra alls. Har migrän, och jag kan inte sova. Så är jag cpledsen.
Hur fan kunde jag glömma, bara helt sådär? Jag har inte tänkt på er ett bra tag,
som om jag glömt er, det kan jag erkänna. Vissa anser att det är positivt?
Äre verkligen det? Att glömma som om dom aldrig existerat eller något.
Hur kunde jag? Förlåt, jag glömde, glömde att det var ett år sen för nån dag sen..
Jag har inte ens besökt era gravar, någon gång alls. Jag var inte ens på era begravning.
Jag klarar inte av det, och jag klarade inte av att gå på det. "Världens sämsta son"?
Jo, tack. Jag inser nu att jag är det. Fuckfuckfuck. Nu rev jag upp allt igen,
som jag försökt tränga bort så länge nu. Det ska inte hända igen, jag ska inte glömma.
Jag saknar er, något otroligt iaf. Jag vet inte hur länge till jag klarar av att ha det såhär.. :'/
--
Saker har förändrat, och vi går sakta fram. Kärleken finns där, vi har hittat tillbaka.
Glöm det som varit för det är ett nytt år, en ny start. Även fast det är jobbigt ibland,
beter vi oss som vanligt. Och jag förstår att du är ledsen ibland, över saker som jag gjort fel.
Jag har aldrig slutat älska dig och jag är väldig tacksam att du gör mycket för mig.
Men ibland ser jag inte det, och då blir det som det blir. Vi bråkar. Förlåt men ska bättra mig,
ska lyssna och förstå dig mer. Jag ska få dig le, för jag vill aldrig se dig gråta mer.
Du betyder så mycket, du har alltid funnits där. 1 år har gått och jag är fortfarande lika kär.
Förlåt för det där igår, och för jag kanske var lite för borta och nere på slutet..
Jag vill bara inte förlora dig. Jag klarar mig inte utan dig. :( Jag älskar dig verkligen, E>.
"Suppose we were happy, suppose it was true. And suppose there were cold nights,
but we somehow made it through. And suppose that I'm nothing without you.."
This is the end of everything I know..
Det har blivit svårt att älska,
när all kärlek lett till besvikelse.
Och compadres,
lever på gränsen till förintelse.
Compadres, ni trodde man kunde svika kärlek..
Men det kan man inte.
Jag vet att du är ledsen,
jag är ledsen med.
För allt som är kvar är en dröm om vad kärlek kunde va.
Jag läser aldrig Proust igen,
för slutet gör för ont i mig.
Slutet har just börjat mellan dig och mig.. </3
Jag har slut på ord vad jag ska säga..
Jag älskar dig ffs, men det verkar kvitta.
Asså förlåt, att jag valde denna väg.. igen.
Jag gör alltid fel och jag ger upp för enkelt, jag vet.
Men vad ska jag göra när ingenting är som det var,
och ingenting funkade och allt vi gjorde var att bråka?
Detta är inget jag ens ville, men gjorde vad jag tyckte var bäst.
Det har lixx inte vart bra mellan oss sen detta året började.
Men du slipper ju mig nu, vad som är ett ytterligare prob för dig.
Förlåt för att jag raserade hela din värld. Jag är sämst, jag vet.
Jag ska inte störa dig mer, och jag hoppas du gör som du säger.
Radera. Du ska inte behöva ha nått med mig att göra mer.
Du klarar dig, det blir bättre med tiden. Ge inte upp.
Jag älskar dig iallafall, även fast dina sista ord sårades något djupt.
Men lycka till med allt. Du hittar någon bättre.. tro mig.
Och än en gång, förlåt, även fast du inte lär bry dig om det.
-
Every last breath I scream for you.
Shatter me into a million pieces.
Make me new.
Ni pratar om livet; jag bromsar min puls.
Skriker; Hopp, liv, ADJÖ.
Detta är det sista jag skriver.
Jag tänker inte prata med någon om något.
Ni kan skita i mig eller whatever.
Ni behöver inte bry er.
Lämna och sånt är fritt.
Bryr mig inte om mitt beteende,
eller om jag lipar inför alla.
I couldn't care less anymore.
Här tar det slut.
Så säg som det är, för den här gången krävs det mer innan jag öppnar armarna.
Förlorar mig, och känslorna faller fritt på midnattsgatorna. För vem skulle bry sig,
om våra hjärtan blev förstörda? Men allt det här vänder sig in i mig.
Och du är det finaste jag vet när allt annat här är falskt och fel.
Och jag går bara ner mig för det är så jag säger det; Du är det finaste jag vet..
...
jag mår skit dåligt, att jag vet varken ut eller in.
men.. ni slipper mig för ett tag tror jag.
jag drar mig bort från alltihopa.
jag orkar inte, måste bara bort.
det kommer ändå inte bli så bra,
nu när jag är så jävla ledsen och cpar på allt och alla.
detta känns inte bra längre, detta känns bara helt fel nu.
vet inte vad jag ska göra eller säga.
förbättra mig? jo, det var något.
om jag inte hade tappat precis all hopp och ork nu.
det kvittar la ändå, tror ej ett fel som jag kan bli rätt.
inte för jag tror någon bryr sig mera, alla har la tröttnat.
iochmed faktiskt alla tar mig som andrahand,
när jag tar er som förstahand när ni mår dåligt.
även fast jag vart självupptagen..
damn, detta känns helt underbart verkligen.
känner mig värdelös, betydelselös för alla.
det är inte så, eller var? jag vet faktiskt inte längre.
jag mår dåligt, like a broken heart in millions of pieces.
förlåt för igår, alla ni som jag cpade på i slutet.
jag gitta härifrån, om inte så, lär jag inte vilja prata med någon.
kvittar vem, det blir inte bättre av att prata.
hejs.
Everyone knows you're my one weakness..
hopplöst fall,
kanske inte ångrar allt.
men alla gångerna jag gett er oro och hål i ert inre,
och för varje gång jag gett dig tårar på kinden.
men gråt inte.
tiden är knapp, åren försvinner... likaså jag.
... :'(
du kunde sagt det tidigare,
då hade jag inte besvärat dig med något.
bara glöm allt jag sa. jag är inte så viktig.
jag mår bra.................................
:'( :'( :'( :'( :'( :'( :'( :'( :'( :'( :'( :'( :'( :'( :'(
And I think you should know this,
You deserve much better than me.
och så ska man ju försöka att inte göra något dumt,
när man är cpledsen och lipar som en jävla fucking idiot.
lycka till, till mig...........
</3
denna dagen är skit. spelar väl ingen roll nu.
det blir alltid mitt fel i slutändan, vet redan att det är det.
behöver ingen påminnelse. hejdå.. :'///////////////////////////
Fuck this..
Wounds are dissected so deep.
I don't want to wake up,
I need this blood to warm my hands.
And you don't have to understand,
You just got me all wrong..
-
fan... det kvittar vafan jag gör. allt känns lika kasst och jobbigt ändå.
jag mår inte bra, det gör jag fan aldrig. och jag måste alltid hålla tbx allting,
för att inte visa det så jävla mycket. jag orkar inte.. :' (((((((((((
hatar att jag känner den där förbannade saknaden. hatar att jag tappar tron,
på mig själv och på att jag kommer klara av att bättra mig.
det blir alltid så, det är ju därför jag inte klarar av någonting överhuvudtaget.
ena dagen så bah; "nu jävlar, jag ska fan klara det, jag kommer göra det".
sen andra dagen, tappar jag allting? då blire; "jag orkar inte, fan,
jag kommer inte klara det. hur fan kan någon som jag klara det?"
aåsdsojdoadj, asså åh, PALLAAAAAAAA.
sen så äre bara så jävla jobbigt att folk alltid ska prata prob med mig,
(tro inte att ni inte kan nu..), spec kärleksprob? hur mycket kan jag ens om det?
jag blir alltid så jävla depp när någon pratar sånna prob med mig. ;(
jag vet fan inte vad det är med mig. jag har ju kunnat förr, nu äre bara jobbigt.
och när någon väl berättar så förväntar ju den personen att jag ska typ trösta,
och sånt men jag suger på det? känner mig så jävla sämst hela tin då. asdjis...
fan jag säger bara; åt helvete med detta året redan.
har fan inte mått bra en jävla fucking dag, sen detta året startade.
och förlåt, jag kan inte hjälpa att jag blickar bakåt över tiden som vart.
helvete, saknaden över allt tär så jävla mycket på mig. ;(
nu är kl snart 11, får la gråta mig till sömns. godnatt.
Happy B-day..
16 år, bäjbiegurl.
Jag hoppas du får en bra dag,
du är värd det och så mycket mer.
Jag älskar dig! <3
I'm missing you..
Never ever let you go..
Borttaget.. var lite osäker på att publa detta inlägget.
Fråga om ni vill veta, svarar den som har med det att göra.
Vilket bara är en person, så.
...
och man gräver ner sig i minnen och tankar
jag var fast i en dvala, som magiskt varje dag
drog mig neråt för varje gång jag tagit ett andetag
som när stjärnorna förenas och himmelen stannar
och man gräver ner sig i minnen och tankar
jag kunde hata, inte vilja finnas kvar
jag kunde bryta ihop för minsta lilla sak
jag var en sån som tänkte för mycket
på livets mening och vad vännerna tyckte
men kämpade på genom kärlek och bråk
och tog ett steg i taget, för jag strävade mot ett mål
Om livet var en sång
Skulle jag sjunga hela tiden, bara flumma genom livet
Och jag och du, vi skulle kunna alla melodier
(Men det var annorlunda förr)
men nu när jag vaknar så öppnar jag ögonen
försöker kompromissa så alla drömmar är överens
sanningen kanske är att jag blivit en tvivlare
men faktum är att livet går vidare
jag klättrade uppåt, sakta men säkert
och har nu lärt mig att uppskatta världen
försöker säga saker som är värda att berätta
från egen erfarenhet, har lärt mig en läxa
ta vara på kärleken och stunden som vi delar
lev dag för dag, gör det inte komplicerat
jag kunde förneka, blunda för det hela
men livet är bara dessa sekunder som passerar
men nu när jag vaknar så öppnar jag ögonen
försöker kompromissa så alla drömmar är överens
jag har sett mörkret, vandrat i dödens dal
och allt på grund av att mina tankar fick övertag
så nästa gång du ser mig, släng upp en hand
bara le för mig och jag känner mig varm
säger du mitt namn så blickar vi åt samma håll
vi kan vandra långt, bara börja på en annan sång
en sanningens ord, var glad åt de du har
låt ditt hjärta leda vägen för varje steg du tar
lär dig följa din känsla, lär dig följa ditt hjärta
se det goda i allt, och inte döma nån människa
Om livet var en sång
Skulle jag sjunga hela tiden, bara flumma genom livet
Och jag och du, vi skulle kunna alla melodier
(Men det var annorlunda förr)
och jag känner att jag är den jag alltid velat va
sitter inte längre och väntar på nästa nederlag
jag blickar mot toppen fast jag nått ända hit
det är dags nu för sagan har fått en rubrik
som när stjärnorna förenas och himmelen stannar
och man gräver ner sig i minnen och tankar
men nu vet jag att mina minnen är glädjerika
så jag höjer min röst och låter världen skina
nu är jag han som jag drömde om en dag
han som jag var innan jag glömde mitt jag
jag har hittat tillbaks, har hårda minnen kvar
men nu tänker jag hålla lågan brinnandes ett tag
jag andas min luft med eller utan dig
stannar en stund för att avnjuta det
har världen framför mina fötter så jag tar ett steg
sen tar jag fler, som gör mig glad, jag ler
och jag ler för det underbara i mitt liv
min ögonsten gör att jag klarar nästa kliv
och nu tvivlar jag inte längre på vad kärlek kan skapa
dina skratt, dina ord är värda att sakna
har varit där, har sett döden i ögonen
har varit kär i såna som körde över en
men det är slut på gamla visor, vänder bladet
nytt kapital, ett nytt liv, en bättre dag
om livet var en sång
Skulle jag sjunga hela tiden, bara flumma genom livet
Och jag och du, vi skulle kunna alla melodier
(Men det var annorlunda förr)
Trapped in myself..
Fast i självförstörande depression och tankarna tar över.
Jag sitter och tänker på tiden som gått förbi, det förflutna.
Känner hur tårarna rinner ner för kinden när jag minns,
och saknar hur allt var då, hur jag var då.
Vad jag hade och hur jag aldrig tog vara på det.
Jag vet att jag inte borde blicka tillbaks, bara framåt.
Men hur klarar man det när allt var mycket bättre förr?
När man själv var en aning bättre och inte så fuckt som nu?
Att försöka gå vidare, det är något jag inte kan, för saknaden är stor.
Ett tomrum i min själ, i mitt hjärta.. som bara växer och växer.
Någonting saknas, kan det vara den killen jag brukade vara?
Känns som om jag inte känner mig själv längre.
Vet inte vad jag ska göra, vet bara att jag måste bättra mig.
Frågan är bara hur man ska lyckas när man ej har ork eller något hopp kvar.
Allting är inte som det var.. Är det mitt fel, att det är som det är?
Jag vill inte känna det såhär, vad ska jag göra nu? Vad blev det för fel?
Jag vill inte känna det såhär, jag lider som det är. Vad var det som gled oss isär?
And this is the sound of a broken heart beating..
Den enda känslan jag känner är denna förbannade rädslan.
Jag sitter kvar på denna plats med händerna tätt till öronen.
För gråten brister ut och jag vill verkligen inte höra den.
Finns ingenting och göra åt denna sorg,
så jag sitter kvar och gråter en tår.
Jag reflekterar livet som ett pusselspel i bitar.
Jag undviker alla speglar för att inte se mig lipa..
It's not that hard to fall apart, I'm falling apart..
Jag bara faller och faller, så jag är djupare ner.
Djupare än vanligt och självhatet är större än någonsin.
Jag frågar rätt ut i viskande ton;
Kommer jag någonsin bli en bättre person?
Skriker sedan ut svaret;
Sluta dröm, det är omöjligt för mig, det vet jag ju nu.
Jag tror slutet är nära. Jag tynas bort bit för bit,
för varje fel jag gör och för varje bråk. Finns det ens något bra kvar av mig?
Rädda mig innan det är försent, för tiden läker aldrig mina sår.
JAG ÄR SÄMST och det ber jag om ursäkt för. Aldrig bett om att vara
('Ett fel, ett misstag.. Ett ord; Pntz.' - Du är hopplös, omöjlig att hjälpa. Sluta hoppas..
Inse, fattar du inte att när du väl hoppas på något och misslyckas så faller du djupare ner?)
-
Ganska fult, att jag börjar bra och så kommer allt detta. Men orka bry..
Jag vet att jag sagt att jag ska bättra mig i massa saker,
men det kan ni strunta i nu. För.. att försöka fixa skolan,
att inte skära mig, det har jag redan brutit mot. So, what's the point?
Förlåt för det sista, men når mitt hat mot mig själv en viss punkt skadar jag mig brutalt.
Eh, fan, det är ingen ursäkt..
Juste, hade tänkt skriva en sån .. "försöka bättra"-lista som vissa vet.
Men efter jag tänkt ett tag, så skulle det bara göra så jag inser..
hur mycket fel på mig det egentligen är, och, hur misslyckad och sämst jag är. So, I skip..
Äh, jag venne, mår skit dåligt. Fysiskt som psykiskt..
Och jag kan inte ens sova, som vanligt, antar jag.
Men ajah, i'm having a nice day with a
-
I let you in, just a little too close
You shut the door, so nobody would know
I know I heard a shot, on the fourteenth floor
The music was raw, you really put on a show
This is where we are
This is where we've been
This is how I fall
In love with you again
I had to say goodbye, before I said hello
I saw you crash, and you took off your clothes
And this is the sound of a broken heart beating
Almost died when I found your heart cheating
I won't survive very much longer
You got to keep this broken heart stronger
This is where we are
This is where we've been
This is how I fall
In love with you again
Where did I go wrong
I can't be your friend
After where we've been
I can't see your face again
You leave your troubles at the door
I feel we don't know what we're fighting for
Feels like I'm a prisoner baby
So hard when you have to fake it
It hurts so much to feel love
When you know you've got to break it
And this is the sound of a broken heart beating
Almost died when I found your heart cheating
I won't survive very much longer
You got to keep this broken heart stronger
This is where we are
This is where we've been
This is how I fall
In love with you again
And this is the sound of a broken heart beating
(where did I go wrong)
Almost died when I found your heart cheating
(I can't be your friend)
I won't survive very much longer
(after where we've been)
You got to keep this broken heart stronger
(I can't see your face again)
I fall for you again
(I fall for you again)
I fall for you again
(I fall for you again)
I fall for you again
Whoah
This is where we are
This is where we've been
This is how I fall
In love with you again
Cutcut..
You took the life inside me now.
Is this the way you're checking out?
You are the one who's running now.
M. säger:
om inte du tar bort ditt msn namn och säger till mig att du inte menar det,
så kommer inte jag prata med dig mer : (
Hehe "okej", sry att man heter som man heter på msn då..
Go ahead, say it, tell me you'll leave me..
What does it take to be called great?
I don't want to live dying on the inside..
I väntan på svar.. Jag orkar inte.
Har en stor klump inom mig som bara växer och växer.
Fan, jag mår inte bra. Inte fått tillräckligt med sömn, kan inte sova för jag inbillar mig saker.
Har migrän, tänker waaaay too much men jag kan inte hjälpa det.
Så måste jag ha högsta volymen på musiken, för att dämpa mitt tänkande, vilket göre värre.
Sen så spyr jag hela tin efter jag ätit, efter äcklig eftersmak.
Kan inte andas, andas typ helt oregelbundet. Har bröstsmärtor och allting, apjdspojdso.
Så har jag sabbat mitt knä typ, gammal fotbollskada..
Fick rycket igår och sprang några km när jag var ute. Och jag får inte springa..
Kan inte sitta still, sitter antingen och skakar på ena benet,
eller så måste jag sitta och trumma med pennor,
eller så slår jag på mig själv eller på nånting annat i försök för att få mig sluta tänka.
Men det funkar inte.. funkade inte ens igår. Så har jag fan världens jävla ångest idag med.
För jag fucking skärde mig dubbelt så mycket än vad jag brukar och djupare,
från axeln till midjan ser jag ut som en fucking .. nått. Fan.
Jag trodde det skulle få mig att tänka på annat, på typ smärtan ett tag eller nått.
Men det funkade inte ens .. Så vad i helvete ska jag göra?
Orkar inte gå och tänka på allt som händer.
Jag är fan sämst och helt fucking omöjlig att hjälpa.
Asså, aisdjadopjopasd, åh jag orkar inte, jag är fan ett fel. Hejdå.
Save me from the nothing I've become..
av alla, verkligen alla med. Förutom vaddå, typ 5? :s
Alla andra bara dissar, cpar eller bråkar med mig sådär.
Innan ni bråkar kan ni ändå säga vad jag sagt eller gjort för fel,
istället för att bara bråka helt plötsligt? Asså.. helvete.
Vet ni hur jävla sämst jag känner mig? Jag VET att allt är mitt fel.
Jag gör alltid något fel, säger alltid något fel.. vilken nyhet, not.
Denna dan söööög helt och hållet. Fittåthelveteajsdpisajdp...
Det första man gjorde när man satte sig vid datorn var verkligen att bråka med.
Inte så konstigt att jag cpar loss heller.. Fan, alla kan dra åt helvete.
Finns ingenting bra i mitt liv nu, allt har bara fuckat sig totalt.
Folk som är sura på mig, ledsna på mig, cpar på mig, bråkar med mig..
Och jag venne ens orsakerna till varför halva folket är så mot mig? ;s
Eller jo, det vet jag ju. Jag är ju trots allt ett fel, ett misstag.. helt värdelös.
Äh, jag är ju inte älskvärd så.. inte konstigt att jag är hatad.
Till och med jag hatar ju mig själv så.. HEHE, cutcut.
Exempel på en som cpar ..
Anonym. säger: hej
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: hey.
Anonym. säger: hur äre<3
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: dåligt, själv?
Anonym. säger: vrf? :'/
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: massa, har ingen lust att prata om det. : /
Anonym. säger: ._.
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: vaddå? ;(
Anonym. säger: bara.. känner mig så värdelös
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: sluta, varför? : (
Anonym. säger: .. ska dra
Anonym. säger: hej då
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: men?
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: okej.. hejdå : ////
Anonym. säger: ._.
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: har jag gjort nått?
Anonym. säger: inget.
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: okej.. : / verkar så.. : /
Anonym. säger: :' (
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: men? ; ( vad äre? ; (
Anonym. säger: rädd,förbannad,lessen. frusen. skakar..
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: varför? ;(
Anonym. säger: mår skit.
Anonym. säger: bajs apa. helvete.
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: men : ((((((((((((((((((((
Anonym. säger: nä nu går jag. palla orkar inte. ska ut o lägga mig i snön.... hoppas gabriel kommer
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: okej : /
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: det har inget med mig och göra va ? ; (
Anonym. säger: nä
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: okej
Anonym. säger: hejdå.
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: hejdå : /
Anonym. säger: .*(
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: men ? : ( va inte ledsen : (
Anonym. säger: jo, kan nog inte blir mer depp
:' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( :' ( aojsdpsoadj säger: men asså, hallå, sluta. hare hänt nått? ; (
Anonym. säger: nä
*logga*
och tack för den... eller nått.
Jag mår fan inte bra. Jag mår 2043980489489434354 mil från bra..
Och det blir bara värre och jag blir mer sjuk när jag jobbar upp mig.
Och nu är jag ännu mer sönder än vad jag var, nu har jag tappat orken totalt.
Orkar inte ens hindra mig själv från att göra dumma saker,
eller det är ju redan försent, för nått dumt har jag ju redan gjort.
Men äh, skit samma.. jag är inte värd er, jag är inte värd dig.
Allt jag gör verkar bara såra er, och gör er sura, ledsen och allt.
Kanske borde jag bara lämna allt ändå,
för jag vet och ni vet att ni mår bättre utan mig i livet.
Jag är ingenting att ha ändå, helt värdelös, borde inte finnas och är bara i vägen.
ASDIJDSAPJDSAPOASJDP ..................... :'(
Låt mig vet om ni vill hålla mig hårt, eller släppa mig helt.
Äre mer folk som bestämmer sig för att hålla mig hårt, så finns jag kvar i liv.
Om det är tvärtom, då äre adjö, för det blire ändå förr eller senare.
The one thing I hate most is me..
Att jag räcker till, men det gör jag inte.
Inte för någon, jag är inte bra nog.
Det gör så jävla ont att allt man gör och säger,
bara påpekar att man är dålig.
Och inte nog att folk säger att man är det,
och lämnar en pga att man aldrig funnits där.
Man är för självupptagen?
Visst, men det betyder inte att jag inte lyssnar.
Fan, självhatet bara växer och växer..
Det finns ingenting bra i mitt liv, bara bråk hela tin.
Jag orkar inte, jag känner mig bara dålig.
Sämre och sämre för varje dag.
Den sämstaste personen i hela universum.
Denna dagen kan dra åt helvete.
Jag har för många prob, för mycket hat och sorg,
att jag inte vet vad jag ska ta vägen längre.
Jag antar att det inte blir någon sömn inatt heller.
Istället blire mycket tänkande, tårar som rinner och annat.
Jag klarar inte av detta mer, jag är så jävla knäckt nu.
Detta året kommer inte bli bra, det vet jag nu.
Underbart start på året. 6 dagar, 6 gråtandes dagar.
Och det blir snart 7.. och många fler sånna dagar.
Jag kommer inte överleva, det vet jag redan nu.
Om det fortsätter såhär, tänker jag ta livet av mig.
Jag klarar inte mer.. alla mina problem, allt bråk, folk som lämnar.
Jag känner att jag bara vill skita i allt och bara släppa taget.
Jag vet inte hur länge till jag orkar med detta mera,
om jag ska gå itu gång på gång.
Det måste få ett stopp, och det måste bli snart.
Jag har det jobbigare än vad alla tror..
Ni vet bara inte hur jobbigt, och problemet.
Jag kommer aldrig bli hel, med ett hjärta som är så sönder som mitt.
This is me, broken in pieces..
Underbart start på året, eller inte.
Ett nytt år, ny start.. börja om och glömma allt som hänt.
Det är vad alla säger och intalar sig själv.
Frågan är inte om det är verkligen är så, utan kan du?
Kan du börja om, och glömma precis allt som hänt året innan?
Är du stark nog för att göra det eller är det bara något du säger?
Jag säger att jag tror inte det kommer bli ett bättre år för mig.
Ledsen att säga.. jag är inte stark nog för att börja om helt, helt enkelt.
Jag är inte direkten den personen som förlåter, glömmer,
och lägger allt bakom mig. Har aldrig gjort det direkt..
Önskar jag kunde, för vem står ut att vara ledsen och gråta,
nästan varenda natt för något som hänt nu när det är ett helt nytt år?
Allting bara känns kasst, ingenting känns rätt.
Det är ett nytt år och det har bara gått 6 dagar, 6 deppiga dagar.
Men jag försöker, försöker vara glad trots att jag är helt nere.
Försöker att inte tänka så mycket på allt som händer/hänt.
Försöker låtsas att allt är bra fastän det knappt går.
Vet att jag bryter ihop till slut ändå, flippar och sånt.
Men jag låtsas för att alla ska slippa oroa sig så mycket för mig.
För vad ska jag annars göra? Prata? Med vem?
Jag kan knappt prata med någon om mina problem längre.
Inte ens med den jag har problem med, för jag bryter ihop hela tiden.
Men jag vill kunna, för det är väl så man löser problem?
Det vill säga, om det är ett sånt problem man måste prata om.
Ajah, kan inte påstå att starten på detta året var bra nånstans.
Inte nånstans, iochmed att året innan inte ens slutade bra.
Jag tänker för mycket på sånt som jag inte borde tänka på,
på sånt som jag inte kan släppa och bara blir depp av.
Vet att det är fel, men det bara dyker upp i huvudet på mig.
Varför? Jag blir galen.. jag vill bara släppa allt som hände förra året.
Försöka lämna det bakom, och börja om nu när det är ett helt nytt år.
Och istället för att deppa och sånt, försöka förbättra mig och, saker och ting i mitt liv.
Men jag har ingen ork? Fastän jag vill, så har jag inte det.
Fan, jag vill inte ha det såhär. Jag är trött på det.
Jag är trött på att jag är en dålig person.. dålig vän, pojkvän.
Jag vet att jag kan bättre, men allt fuckar sig hela tiden när jag är depp.
Då visas bara mina dåliga sidor, aldrig dom bra sidorna.
Jag kommer aldrig få visa den jag vill vara, för jag kommer aldrig bli hel.
Jag kommer aldrig komma ifrån allt detta oavsett hur mycket tid jag ger det.
Det kvittar ändå, jag vet det, för tiden läker inga sår.
Blödande sår som aldrig kommer sluta blöda.
Ett brustet hjärta som aldrig kommer bli hel,
oavsett hur många plåster och hur mycket lim använts.
Jag är föralltid sönder, men samtidigt hel med lite kärlek.
Det enda som lyckas hålla mig ihop utan att falla isär,
och ner på bottnen när det är felfritt och utan bråk.
Another sleepless night..
Jag ligger sömnlös varenda natt,
gråter när jag tänker på allt du sagt.
Alla andetag, alla kort på dig..
Vill bara minnas allt du har gjort för mig.
För det finns ingen chans att jag bara låter dig gå,
vill inte sörja minnen från ett helt år.
Jag vet att det är värt att kämpa för,
men min längtan dör.
I takt med att min kropp gör det samma,
och jag vet att jag är värd att bli behandlad.
Av nån som älskar mig, men jag älskar dig.
Jag vill ha dig, jag behöver dig..
Och aldrig kan någon ta din plats.
Jag vill vara ärlig, du är den bästa jag haft.
Så ta min hand igen, jag har hittat den enda.
Du har mitt hjärta så tänk ut det rätta.
Jag försöker se framåt men glider smått bakåt.
Det känns som mitt liv stannat upp och gått i baklås.
Är bra på att blocka problem,
men nu är det omöjligt att göra det.
Jag blir sne, du är fast i mitt huvve non-stop.
Tänker ständigt tillbaka på tiden som gått,
alla glada minnen och när det blev sämre..
Kl är 4:58 och jag kan inte sova. Kan inte sluta tänka på det, kan inte sluta vara ledsen .. Fan.
Shit it..
Det blev inte som jag tänkte..
Ändrade planer.
Och förlåt.
